Sarah

Oj, tufft rent ut sagt.
Tar allt från början; jobbade måndag och tisdag kväll. Har ju varit förkyld i en vecka nu och i tisdags var det riktigt tufft att jobba, men var glad att jag  var ledig på onsdag.
Jag kan ändå släppa av värk och liknande på jobbet och det hade jag  gjort även i tisdags. Så på vagenen hem, kom all smärta på en gång. Aaj det började hugga i magen och när jag kom hem ringde jag  mamma.
Efter detta minns jag knappt någonting. Har stora minnesluckor och kommer bara ihåg att jag skrek och grät, att mamma satte mig i bilen, att jag  började stortjuta när jag  kom in på Sahlgrenska, helt plötsligt hade jag något i näsan(fick i efterhand reda på att det var för att mäta andningen), en stund senare skrek jag av en spruta i låret(voltaren) och att någon tog pulsen och satte i dropp.
Ja, såhär fortsatte natten men tillslut värkade bedövningen och här börjar jag minnas. Det kläms hit och dit på magen men tillslut skickas jag till Kirurgen, avd 31.
Hejdå till mamsen och sen kom en jättesnäll ssk och tog lite mer prover tills jag kördes in på ett rum där jag skulle sova.
Jag minns knappt något från igår, onsdag heller. Fick sprutor under natten och prover togs. Fick förresten massa sprutor(ketogan) i låren och magen hela gårdagen och nu skulle källan till värken hittas. Så jag  var på äventyr månitro. Eftersom jag inte kunde gå för jag var så yr åkte jag på bår till Ultraljud. Efter en tids väntan kom jag in och fick se hur jag såg ut invändigt. För mig såg allt konstigt ut men det såg tydligen mycket bra ut. Vi kunde nu utesluta gallsten, njursten och fel med levern. Upp igen till min våning och vänta, få mer sprutor och sen dags för ronden tryckta och slå i magen och fråga om det gör ont? Jag grät och hulkade om vart annat igår. 
Var så känslig så fort de nämde ord som operation, sprutor och läkare nämdes sprutade tårarna, Konstigt när jag  inte alls är känslig för sånt annars. Men jag var så utsatt och rädd occh inte sovit på länge, bara kortare intervaller.  
Oj, vill inte räkna hur många sprutor jag fick igår 10? 15? ja något sånt.
Urinprov? jadu, säkert en 5-6 styckna.
I alla fall, dags för nästa vända. och eftersom jag skulle till annat hus fick jag hoppa i rullstol och blev körd till Gyn. mottagningen. Där fick jag sitta länge och  vänta och tillslut gick det inte så jag hitta en säng och la mig på. Dom blev lite griniga men när dom förstod att det var jag "tjejen från 31" så var det okej.
Nej, tillslut var det ingenting här heller. Jag såg "frisk" ut på insidan här med.
Upp igen och där satt mamma och väntade. Så var med mamma på rummet ett tag men hade ingen ork, låg bara och slumrade till hela tiden. Var helt slutkörd då jag inte heller fick äta eller dricka utan det var bara dropp som gällde.
Senare gick mamma och en stund senare spydde jag vackert gräsgrönt. När jag la mig i sängen tittade Mai fram bakom skynket och vi satt och snackade lite. har dock inget minne om vad.
Innan Mai gick sprutade dom in medicin mot illamåendet, som kom från sprutorna och jag mådde mycket bättre inatt.
Natten har varit lugn, man sover ju inte dirket där men vilar skulle jag säga. Var helt likblek igår, alla gånger jag sprang på toa, för droppet var jag tvungen att se mig i spegeln, likblek och tröda ögon- läckert
Idag har det varit lite bättre, tog bara två sprutor för jag  ville inte må så dåligt, och fick börja äta och dricka för att prova. så efter 48 timmar fick jag äntligen släcka törsten och försöka få i mig lite mat.
Under dagen togs mer prover och lite småbesök av läkare då det tillsut bestämdes att jag fick åka hem då jag inte blivit sämre men kommer det tillbaka om det blir sämre. Febern har iallafall försvunnit. Det blev aldrig klargjort vad det var, menmen, jag överlevde ju.
Så mamma kom och hämtade mig och nu är jag  hemma hos henne. Skall sova här några nätter under "uppsikt".
Nu måste jag  tillbaka till sängen

Tack alla rara som ringt och messat, vad ni är rara. ♥